kort om dagen

Tiden bara rinner iväg. Dagarna går alldeles för fort och grannarna för så mycket oväsen att det är svårt att fokusera på skolarbetet. Ska man verkligen behöva gå hemifrån för att kunna läsa en bok? Det känns mer än lovligt galet.

Idag blir det en del hemifrån ändå, vila öronen minst sagt. Funderar lite på om det inte borde bli kostym idag då jag lovat möta upp kvinnan bakom sjumilakliv.se och hennes idé om Stockholm verkar gå i kostymernas tecken. Vore dumt att uppröra den bilden, men vi får se, kostymen kanske inte passar längre.

Efter det blir det en försmak av Bröllopsfotografen med en vän vilket gör att jag än en gång tvekar på kostymfrågan. Han skulle nog undra en del och möjligen tycka min förklaring vore torftig. Men går allt sen enligt planerna kommer jag somna med kinden mot sidan om gramnegativa kocker eller något lika spännande. En alldeles lagom planerad dag alltså.

säg, har du rakat din humla?

Det var en humlig öl vi drack. I och med den konstaterade vi igår att vi båda läst om det. Mysteriet med humlan är löst. Humlor är helt enkelt extremt håriga getingar. Det vi däremot fortfarande undrar är HUR i hela friden var det någon som, först nu dessutom, kom på det? Har någon rakat en stackars humla, plockat varje litet hårstrå med pincett. Var det kanske så enkelt att någon djurvän råkade hitta en som fastnat i en vaxklump och en del av "pälsen" satt kvar när hen hjälpt det lilla krypet att komma loss? Samtalet kring detta blev galet urspårat och, utöver den något överförfriskade värmlänningen på jakt efter nya vänner, var orsak till kvällens skrattattack. Bra magträning. Tack!

Charlie Persson var för övrigt lysande på scen och givetvis har jag en djävul på axeln.

En flicka som är stark

Mimikry hade jag nog aldrig hittat om inte Niclas hade skrivit om och länkat upp de i sitt inlägg här. Efter lite vidare lyssnande är "En flicka som är stark" en favorit. När jag nu dessutom hittat någon som på ett bra sätt lyckas få texten att smälta samman med delar ur ett av mina absoluta favoritspel blir den bara än bättre. Det ska väl också nämnas att jag spelar inte TV-spel i någon större utsträckning, däremot var Final Fantasy något jag gärna tittade på under tiden dåvarande sambo spelade, många bättre än TV-underhållning.

Såg du Kristallen igår?

Den mediaetablerade klubben för inbördes beundran samlades även i år ett direktsänt kramkalas och klappade varandra på ryggen. Det finns säkert någon behållning i det även om jag inte är säker på riktigt vad det skulle vara. Om några år när jag inte har något bättre för mig än att jaga navelludd kanske jag kan överväga att forska i det. För de som, precis som jag, inte såg det hela finns säkert många sammanfattningar och recensioner av det hela, dock tycker jag Ulrika Good säger alldeles tillräckligt.

De enda kristaller jag själv fokuserade på igårkväll var de härliga blå skogskristallerna, pudrade i socker och simmande i mjölk. Det kommer bli mycket av den sorten i helgen och jag tänker njuta av varenda en.