Missförstå mig rätt någon gång också. Jag är faktiskt inte det även om jag får det slängt efter mig ibland. Däremot är jag trött, ledsen, vilse, gråtfärdig och menalt utmattad, ibland även frustrerad och många gånger vet jag att det säkerligen vore så mycket lättare att bara ge upp. Lägga sig ner och sluta försöka, tyna bort, blunda och se omvärlden så sakta försvinna.
Det vore säkert en enkel väg ut, men den funkar inte. Jag kan inte. Jag har något i mig som gör att jag verkligen inte förmår att göra just det. Så istället mal jag på, som en sengångare, långsamt och utan vare sig riktning eller mål men i a f framåt. Jag är fullt medveten om mina behov, men jag ser inte redskapen jag behöver för att tillgodose.
Så enkelt är det. Jag är verkligen inte bitter, bara mentalt utmattad - själsligt dränerad.
Ikväll blir det sova tidigt. Imorgon är tentan jag hade mardrömmar om inatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar