Kontrollera gärna alla andra - men fan inte mig!

Så verkar resonemanget ligga hos de där FRA-motståndarna, nu när annat integritetstänkande kommer på tal. Det som slår mig idag är inte artikeln i sig utan den tillhörande frågan till SvDs läsare och resultatet, där majoriteten är för att skolor ska få ta fingeravtryck på eleverna för att.. Ja, varför egentligen? För att bestämma vem som får äta i matsalen? För att se vem som hade tagit i bollen som gick genom rutan till lärarrummet? Eller bara för att förenkla övervakningen av elevernas privatliv överlag? Jag kan mycket väl tänka mig att många av de som tycker detta är och skulle vara OK är exakt samma människor som skriker högt när det gäller FRA-lagen. Det skulle inte förvåna mig det minsta om det är de som bloggar ur sig hela sin livshistoria oavsett om någon tycker det är intressant att läsa eller inte, som skriker högst över hur deras integritet kommer bli kränkt för att det finns en grupp som under sina spaningar efter hot faktiskt kan se vilka beteendemönster människor har i sitt surfande. Jag läste artikeln hos DN om sociogram, hur lite meddelande som faktiskt är av intresse att läsa, och hur det i första hand är trafikerande som är av intresse. När man ser hur mycket människor ändå lämnar ut av sig själva och sitt privatliv i sina bloggar kan jag inte förmå mig att tycka att den där FRA-lagen är så hemsk ändå. Jaha, "so what" om någon ser att jag surfat in på DN fyra gånger idag, kollat in ett forum för dönickar två gånger, besökt ett flertal onlinebutiker, surfat efter vägbeskrivningar till någon gammal kyrka och sedan loggat in på min bank. Om det inte ens är av tillräckligt underhållsvärde för att jag faktiskt ska bry mig om att blogga om det, då jag verkligen inte tror att andra vill läsa sådant vardagsdravel, så kan jag inte tänka mig att FRA finner det speciellt intressant att övervaka heller. Är det dessutom inte det minsta integritetskränkande att ha fingeravtryck samlade på skolors samtliga elever så lär det väl knappast vara integritetskränkande att titta på gamla cookies som följer ett mönster och därmed klassas som ointressant och inte det minsta hotfullt. Har hela befolkningen drabbats av kollektivt hjärnsläpp på senare tid?

Begrav mer folk i TV!!

"SVT sänder gudstjänster, varför inte en begravning?" Så skriver Johan Croneman på DN idag.

Nåja, varför inte dra saken till sin spets då och sända fru Johanssons begravning, och var och varannan gemene mans också för att avdramatisera det lite till. Eller det kanske inte är sådär tilltalande när media inte har varit inblandad i deras liv tidigare.

Att ens försöka påstå att det här skulle vara ett anständighetskrav att sända just den här begravningen i TV är inte mer än sandlådefasoner. Uppenbarligen visar frågeställningen (i skrivandets stund) att 72% av läsarna inte alls tyckte att det här hade i TV att göra. Det säger väl en hel del bara det. För egen del kan jag inte annat än misstänka att familjen, trots sorgearbete och allt det där, ändå är lika kåta på att synas i media som de flesta andra av släktet medelsvenssons i dagens samhälle. Orsak till en sån tanke? Det fanns flera exempel på det av grannar/bybor redan vid skallgångstillfället, så varför skulle familjen i sig vara annorlunda?

En tjej i tonåren som var med vid skallgången, fick kameran i nyllet och mikrofonen uppkörd i näsan såg mer ut att njuta av det än verkade direkt angelägen om att faktiskt vara där för att finna flickan. Nog för att orden hon sa var något i stil med "Jo, men man måste ju visa att man bry sig lite åtminstone." men det jag läste av kroppsspråket sade snarare "Om jag får synas i TV så är väl det här en väg jag får ta för att hamna där."

Men nog om det nu, det börjar gå lite för långt ifrån grundtanken. Så om vi nu redan har visat EN begravning i TV på en egentligen okänd person, så är det väl lika bra att SVT fortsätter - om inte annat så åtminstone för att hålla god min - och hädanefter visar fler begravningar på människor som vi annars aldrig hade hört talas om.